Snart är det första maj. Här är det inget mer med det. Funderar på att gå ut och demonsterera...  Nämnde att första maj var en helgdag för Scotts far, som är mycket konservativ (han tycker att Bush är bland det bästa som hänt landet). "Really, why?" frågade han. Så berättade jag att det var arbetarnas dag och att många var ute och demonstererade dessa dagar. Han såg lite osäkert på mig. "Oh, yeah... Sweden is a socialist country... So do you demonsterate?" Jag svarade nej på den frågan. Det hade jag nog gjort även om jag brukat demonsterera. Hade jag blivit stämplad socialist här nere hade det nog varit lika bra att åka hem till första maj...

Det är en bred politisk indelning bland vännerna här nere. Monica och Dina tycker att Bush är bland de största puckon som lett landet, medan Scott och hans familj nog gärna skulle vilja utse honom till ett helgon i katolska kyrkan. Nåväl, det är väl därför de så sällan diskuterar politik här nere. Egentligen verkar de inte bry sig mycket. Om man ser på de nyheter som går mellan fem och halv elva på kvällen är det mycket sällan politik som tas upp. Hälsa, biljakter och fångar på rymmen är mer intressant.

Var och såg lille Michael spela baseball igår. Massa sjuåringar som säkert skulle spöa skiten ur de flesta svenskar om de fick chansen. Jag var imponerad av hur duktiga de var - åtminstone de två första inings som spelades, sen blev de lite okoncentrerade och gick omkring lite slött... Förutom de som skulle slå - och missade de så började de nästan gråta. Det är väl som ungar som spelar hockey i Sverige, men föräldrarna skötte sig bättre här än vad jag har hört hur hockeypappor sköter sig...

//Andreas