Dagbok i Amerikat |
6/5 |
- Tillbaks från Mexico. Gränspolisen var snäll,
förvånandsvärt snäll. Han undrade hur något företag var beredd att låta nån vara
ledig 6 månader bara så där helt appropå när jag berättade att jag var tjänstledig
från ett stort svenskt telecombolag. När jag tänker på det, så undrar jag också det
ibland. "Helsjysst!" är väl ett bra uttryck.
Igår träffade jag på en engelsktalande mexicanare. Det var den första
sen i onsdags. Han saltade ölen han drack. Annars har jag fått tagit mig fram med
teckenspråk och de få ord jag snappat upp på spanska. Det viktigaste på slutet var
"Banos" (toa) då jag drabbats av en släng turistdiaré... Tidigare har
"Hey, amigo... Hotel..?" följt av att se helt frågande ut varit en bra fras.
Samt "No comprende espaniol" följt av "Mucho" (Mycket) när jag varit
på restauranger. Har fått mycket mat. Men jag har ingen aning om vad jag ätit. Det har
varit kött med coscos, några pankaksliknande starkkryddade saker, bönor och så vidare.
De har chili på mackorna också. En frukost bestod av något jag faktiskt visste var det
var; tacos. Men det var så extremt starkt så det gick inte att äta, trots två flaskor
fanta. Jag gick förbi det stället flera gånger. Varje gång stod ägaren utanför och
log brett när jag gick förbi.
Största upplevelsen var pyramiderna i El Taijhin. Se bilderna därifrån. Klicka på
länken "Bilder"
Hotellen var en annan historia. Det gällde att hitta dem, men det var inte så svårt.
Folk pekade gärna mot hotell i Mexico. Hotellet i Tampico var värst - men billigast. Det
var en liten låda, med babyblå smutsiga väggar, med den kalla duschen och toaletten
utan sittring. Men med rena lakan tack och lov. Lyhört var det också. Hörde mannen -
eller kvinnan i rummet bredvid när denne satt på dass och fes... Han hörde nog mig med
- säkert också när jag skrek när det kalla duschvattnet överaskade mig. Han hade nog
samma problem, annars haqde nog skriken lett till att han ringt polisen.
//Andreas
|
|